Linda Jensvoll Persson

Så Sjukt liten man var, iaf på den övre bilden ser man extra liten ut, hela utsikten slår ut allt. Menar också att jag var ganska liten, vilket jag kanske är än, men jag är betydligt större nu, om man jämför(!)

Ändå var det i somras. Min Vikt har ökat enormt på bara, vad är det.. 8-9 månader, kring 4 kg kanske?

För 3-4 år sedan när jag gick i 8:an - 9:an vägde jag 36,6 kg,- då min ätstörning var som" värst" kan man kanske säga, och nu väger jag ungefär 48,5 nånting tror jag..

Alltså en Viktökning på HELA 12 KG (!) Kan knappt fatta det själv. Att jag har varit så tålmodig och jah, duktig som klarat av dessa tunga och jobbiga år. Men nu är det slut. Nu har jag nått min max vikt, eller nått kilo till ska jag nog klara av :) Har aldrig känt mig gladare än vad jag är nu, jag mår verkligen bra i min kropp, framförallt i själen. Och tankarna kring mat, vikt och träning har förändrats, även fast jag är ganska utseende fixerad fortfarande, så ser jag det hela i en helt annan synvinkel.

visst finns det saker som man vill slipa på och så, men det får bara flyta på som det kommer...

Mitt mål hos kurator (ätstörningsenheten) var ju att få tillbaka mensen, vilket jag har fått nu. Funderar på att maila henne och säga det, hihi.

Eftersom jag inte var riktigt så sjuk då jag kom in dit, till ätstörnings-enheten, alltså knappast lika sjuk som jag var för ett par år  sedan, så kändes det lite konstigt att jag, som nästan är frisk, och ser frisk ut ska gå där.. Men insåg snabbt att jag inte var riktigt frisk och klar i huvudet än, så även fast man ser ganska frisk ut på utsidan så behöver det inte  betyda att man "ÄR" det på insidan. Allt sitter in spikat i huvet.

Men ändå så var det inte så mycket kvar på den långa vägen. Många saker hade klarnat upp för mig, och jag hade redan en ganska hälsosam syn på det mesta(!)

Tyckte mest att det skulle var skönt att få komma till någon äldre, vuxen person och prata ut om mina tankar och om jag hade några problem och så. Väldigt skönt.